The Swedish welfarestate

I går kväll var jag ute och drack några pilsner med några polare i Nässjö. Vi var bl.a. på ett ute ställe i Nässjö som faktiskt tro det eller ej är en ombyggd kyrka där t.o.m. predikstolen utgör bås för Discjockeyn. Det är nästan lite småkomiskt och kanske lite utav tidens tecken att vi mitt i bibelbäletet gjort om ett utav Guds hus till syndens näste.

Hursomhelst så stötte jag och några polare ihop med en kille från Kanada som tydligen var här och hälsade på några polare. Vi diskuterade en hel del sport, framförallt Ishockey men även en hel del Fotboll vi hade väl i mångt och mycket liknade åsikter både vad gäller Ishockey och Fotboll, med vissa undantag och lag givetvis. Efter ett tag så kom han in på helt andra ämnen som beröde ekonomin och då den Svenska ekonomin och i detta ämmne så gick verkligen åsikterna isär, då han förmodligen helt utan eftertanke hade tagit in gammalt mossigt Timbro tugg och SAF proppaganda.

Han menade att den Svenska modellen med generell välfärd och starka fackföreningar har gjort att Svensk ekonomi inte har växt på 20 år då ingen med vårat välfärd system vill anstränga sig eller ta några risker. Nog för att jag vet att det är just den generella välfärden och våra starka fackföreningar som just bidrar till att folk både anstränger sig och vågar att ta risker, men hans argumentation lät precis som vilken höftskjutande borgare som helst som jag inte brukar ägna någon tid åt. Men att han var från Kanada och dessutom hävdade att svensk ekonomi inte har vuxit på tjugo år gjorde saken mer intressant. Förmodligen så har han fått sin Sverige bild ifrån någon bitter Sossehatare som inte har orkat ta reda på fakta om svensk ekonomi och dess utveckling som genom åren blivit positivt skildrad i en rad internationella tidningar, bl.a. Finachal times.

Arriverderci

Nu var det ett tag sedan jag skrev i bloggen igen, anledningen till detta är att jag har börjat min semester och därigenom varit utomlands. Denna gången föll kompassen på Italien och delstaten Kampanien med Napoli som huvudstad där vi också landade. Vi bodde cirka 85 km norrut längs kusten i en badort som heter Baia Domitizia, i denna stad hyrde vi in oss på ett lägenhetshotell som heter La Serra som delvis ägs utav svensk fackföreningsrörelse vilket innebar att vi som medlemmar fick 25% rabatt på boendekostnaden.

Under veckan så har vi hunnit med ett antal utflykter då vi även hyrde en bil under veckan därnere. Vi besökte bl.a. den medeltida staden Sessa Arrunca med härligt slingriga gränder och gamla byggnader.

Vi besökte även den framgrävda staden Pompei som förstördes av ett vulkanutbrott från Vesuvius 79 e.Kr. Efter detta besök så besteg vi även vulkanen Vesuvius och där uppe var det en fantastisk utsikt över både Medelhavet och Napoli, men man var även lite smårädd då det rök ifrån kratern, det kanske var på väg ett utbrott vem vet.

Bild ifrån Pompei med vulkanen Vesuvius i bakgrunden

Efter detta så gjorde vi en resa till Rom en resa på cirka 15 mil ifrån stället där vi bodde, vilket inte borde innebära någon längre restid, men den Italienska trafiken bjöd på många överraskningar med många bilköer, men till slut så kom vi fram efter tre timmars bilkörning och det hade nog gått betydligt snabbare om vi istället hade kört motorvägen inåt landet, men då hade vi inte fått se den storslagna naturen längs kusten. Hursomhelst så fick vi se både Colosseum och Vatikanen innan det var dags att åka tillbaka, vilket inte heller var så lätt då vi höll på att inte hitta ut.

Rom med Colloseum

Sammantaget så är Italien ett land som jag gärna återkommer till därför är rubriken passande på bloggen då ”Arriverderci” betyder på återseende. Jag hade faktiskt hellre tagit bilen ner för att se dom stora ekonomiska och sociala skillnaderna som ändå finns i Italien mellan norr och söder. Det syntes att det fanns en hel del ekonomiska problem i de delar som vi besökte då hus, vägar och andra delar av infrastrukturen hade en del problem, men det fanns även en hel del fattigdom.

Facket i sommarland

Nu är det återigen dags för LO distrikten att genomföra facket i sommarland som riktar sig till sommarjobbande ungdomar ute i landet. Varje år så träffar dessa patruller på en hel del saker som inte står rätt till ute bland sommarjobbarna. Det kan vara allt ifrån att dom inte får ut avtalsenliga löner till att dom egentligen inte får jobba, då dom inte har den rätta åldern för de arbetsuppgifter som dom har blivit ålagda att göra.

Men det kan även i en hel del fall röra sig om rena svarta anställningar där det varken finns anställningsbevis eller något kollektivavtal.
Det jobb som sommarpatrullerna lägger ner när dom är ute och besöker sommarjobbarna är otroligt viktigt och hjälper nog en hel del ungdomar på vägen då dom får en hel del information om vad facket är för något.

Här inne så kan man läsa om det fackliga arbete för ungdomar som LO bedriver och där finns även det telefonnummer som går att ringa om man har frågor och funderingar kring sitt sommarjobb http://www.lo.se/ung . I Jönköpings län´s LO distrikt så har gänget som leds utav Terés Eriksson (http://litedittochdatt.blogspot.com ) varit ute och besökt sommarjobbare både på Visingsö och i polkagrisarnas mecka Gränna. Dom gör ett otroligt viktigt och bra arbete där ute.

Utförsäljning i Stockholm

Har idag varit uppe i Stockholm för att gå igenom ett förbundsprojekt som jag har varit involverad i. Denna fantastiska stad som numera styrs utav starka ideologiska högerkrafter som inte gör någon hemlighet av sin politiska kompass.

Med Kristina Axen Olin så har Utförsäljningen utav våra gemensamma tillgångar stått högt upp på dagordningen framförallt när det gäller allmännyttan. Dessutom så finns det starka krafter inom borgerligheten som vi ha en total avreglering av hyresmarkanden samtidigt som en stor del av allmännyttan säljs ut, då krymper ju även utbudet av hyresrätter ännu mera vilket kommer att innebära sådana hyror att det inte blir många som kan bo innaför tullarna i Stockholm.

Men det mest anmärkningsvärda när det gäller utförsäljningen av allmännyttan är att dom genom att sälja ut lägenheter till rabaterade priser skapar en stor klyfta på bostadsmarknaden och detta genom utförsäljning av bostäder som hela svenska folket har varit med och betalat. Men det går väl egentligen bara hand i hand med övriga utförsäljningar som regeringens auktionsbyrå med Mats Odell vid spakarna rear ut.

Det värsta med detta är att andelen utav ekonomin som faller inom ramen för demokratin minskar och att det blir näst intill omöjligt att återställa sådana här förändringar utav våra gemensamma tillgångar, därför anser jag även att diskussionerna kring att grundlagskydda samhällig egendom inte är helt fel. Det är ju knappast på det viset att dessa utförsäljningar gynnar folkflertalet utan i grunden så handlar det om att minska på samhällets omfång över ekonomin och låta mer utav bestämmandet läggas hos ett fåtal starka kapitalintressen.

Nu är jag snart hemma i Nässjö, jag sitter faktiskt och skriver på tåget, det skall bli skönt att komma hem till den röda ön i den blåa oceanen.