S-kongress

Min penna har inte varit speciellt glödhet den sista tiden och det beror på många saker, bland annat är det fullt upp på mitt nya arbete med förhandlingar, uppsökerier och andra medlemsärende. Detta tillsammans med upptagna helger med SSU´s förbundsstyrelse har inneburit att jag inte orkat vässa pennan speciellt mycket den senaste tiden. Ska väl åtminstone få iväg ett par inlägg i månaden framöver, det är ju inte så att det brister på saker att skriva om så här i höstrusket.

Helgen som gick spenderade jag på socialdemokraternas kongress under Älvsjö mässans tak i Stockholm. Kongressens gick under namnet jobbkongressen 2009 och det var mängder med beslut som togs på många områden, en del bra och en del mindre bra enligt min uppfattning.
De mindre bra besluten gestaltade sig även bland kongressens utställare, vid sidan av kongresshallen ställde ett antal olika organisationer och företag ut i olika montrar där också proffsiga PR och informationsmänniskor gjorde vad de kunde för att bilda opinion runt sina frågor. Besluten som kongressen tog på välfärdens kärnområden visar att en del opinionsbildare och utställare påverkat det socialdemokratiska partiet en hel del. Även om det inte var deras gratiskarameller på denna kongress som fick partiet att ändra uppfattning när det gäller vinstdrivande företag inom vård, skola och omsorg, så har givetvis deras långsiktiga arbete påverkat det socialdemokratiska partiet i fel riktning enligt min uppfattning.

Oavsett om det ska vara rimliga vinster kopplade till kvalitet som nu är partiets uppfattning, så anser jag att denna väg som vi nu valt kommer att äventyra hela den generella välfärden. Privata alternativ driver verksamheten utifrån vinstintresse, där skatterna och patienterna blir det som skapar vinstmaximering. Med en sådan utveckling kommer många grupper börja ifrågasätta varför de ska finansiera sin välfärd via skattsedeln. En stor del av samhället tillhör mellanskiktet och flera av dem skulle rent tekniskt ha råd med ett privatfinansierat sjukvårdsystem, flera i denna grupp har redan också tecknat kompletterande sjukförsäkringar som ger dem förtur hos de privata vårdgivarna. När kvaliteten i den offentligt finansierade välfärden sjunker samtidigt som mer och mer privata vårdgivare släpps in tillsammans med privata kompletteringsförsäkringar, då är den generella välfärden kraftigt hotad. Ska denna utveckling stoppas, handlar det inte om någon ny myndighet som ska kontrollera om vinsterna är orimliga eller ej, utan istället handlar det om att vår generella välfärd återigen går från ett vinstintresse till ett behovsintresse och därmed inte tillåter skattefinansierade privata vårdalternativ.