Semesterrapport

Har nu efter ett antal delmål och många mil på asfalt landat i den Bosniska staden Bihac, som ligger i en storslagen natur nära den Kroatiska gränsen. Vägen hit från Prag, där jag senast rapporterade gick genom Ungern och Kroatien. I Ungern stannade vi några dagar på ett internationellt läger för unga socialdemokrater som arrangerades nere vid Balatonsjön i Ungern, en sjö som är som ett hav. Förutom en del seminarium under lägret blev det även en resa till Budapest, där vi beskådade den storslagna utsikten över staden från den okände soldatens grav. Vi gjorde även ett besök på slottet och vandrade även över Donau som skär genom staden och korsars av massor av gamla broar.

Efter den trevliga Ungernvistelesen var det bara att sätta sig i bilen för att nå nästa etappmål där vi befinner oss nu. Resan gick till största del på motorvägen mellan Budapest och Zagreb, men vi fick även klättra lite i bergen på slingriga vägar innan vi nådde gränsen mellan Kroatien och Bosnien. Bihac ligger i en dalgång med skogsbeklädda berg och staden genomkorsas också av en mindre flod med väldigt klart vatten. Man skulle nästan kunna säga att det är en fantastisk plats, nästintill ett paradis om det bara inte hade varit för kriget på 90-talet. Inbördeskriget i Jugoslavien har lämnat lite spår överallt, även att nya byggnader har byggts och gamla renoverats så syns kulhålen än och bara genom att titta på dessa så kan man nästan höra det smattrande ljudet från kulsprutevärnen och flyglarmen från inkommande bomplan.