Till Emmaboda

Höstrusk, blåst, mörker och kyla, är vad som brukar prägla dessa tider. Regnet och blåsten kyler ner än till fryspunkten så att fingrarna och öronen håller på att trilla av, samtidigt som mörkret håller borta solen bakom horisonten. Allt detta brukar vara delar av mina höstupplevelser, visst har väl solen lyst upp ett och annat höstlöv och det har väl funnits ljusa stunder även under denna årstid, som till exempel förra året när Blåvitt tog sm guld, men generellt sett brukar det vara en ganska trist tid med mörker, regn och kyla. Men i år däremot känns det som att det har varit fler soliga höstdagar än tidigare, kan det vara klimatförändringarna kanske? I vilket fall som helst så gör dessa dagar då solen skiner, resorna i jobbet mer behagliga. Imorgon ska jag ner till Emmaboda och LO distriktets sydost´s höstmöte, man får hoppas att solen även tittar fram bakom trädtopparna då också precis som den gör idag när de blott 15 milen skall avklaras.