måndag, juni 04, 2007

Går syndikalisterna i SAF´s ledband?

SAC eller syndikalisterna som dom heter har hammnat i en konflikt med kommunal angående vem som äger rätten att organisera en arbetsplats som utför uppdrag åt Göteborgs kommun.
http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?Artikel=1404366

Självklart så är det främsta fackliga uppgiften att upprätthålla utbudskartellen på den marknad där handens och tankens arbete säljs, d.v.s. våra kollektivavtals legitimitet. Då kan ett fackförbund inte helt plötsligt börja accepetera att vissa arbetsgivare inte ofattas av gängse kollektivavtal på marknaden, för då kommer ju avtalens legitimitet på sikt att försvinna och principerna om utbud och efterfrågan börja ta över mer och mer, vilket innebär att endast arbetsgivarens goda vilja och sysselsättningsläget kommer att vara avgörande för villkoren på arbetsmarknaden och det behöver man inte vara nationalekonom för att lista ut vad som kommer att hända med löner och anställningsvillkor om vi får en sådan utveckling i Sverige.

Med bakgrund av detta så är det anmärkningsvärt att SAC som säger sig vara ett fackförbund som vill avskaffa klasssamhället nu hotar kollektivavtalens legitimetet på den marknad där handens och tankens arbete säljs, men dom kanske vill värna arbetsköparnas intresse istället vem vet.

2 kommentarer:

Klockan 2:09 fm , Blogger Job sa...

Vad i allsindar pratar du om? Beda Trädgård är ett kooperativ som drivs efter syndikalistiska principer och som har tecknat ett kollektivavtal med en syndikalistisk fackförening (Slottsskogens LS, som dock inte är med i SAC). De lagar som socialdemokratin varit med om att stifta och haft makt att förändra, förhindrar (av uppenbara skäl) att man tecknar två kollektivavtal.

Så då är frågan. Skall Beda teckna ett schysst avtal med likalön, 35-timmarsvecka som heltid, och ingen jävla paragraf 32 om rätten att leda och fördela arbetet (i Beda leder och fördelar arbetarna arbetet), eller skall de teckna ett betydligt sämre avtal med en reformistisk fackförening som aldrig är på offensiven?

Jag vet en sak som är svenskt kapital till gagn. Splittring inom arbetarklassen. Socialdemokratin och LO borde koncentrera sig på att gå till anfall mot kapitalet och kapitalismen istället för att försöka stampa ut radikala socialistiska strömningar. Ser du det inte som positivt att de - arbetare, som du själv - har en arbetsform där de slipper chefens vakande öga? Där alla har lika lön? Och kortare arbetstider?

Fyfan. Maken till hyckleri får man ju leta efter.

 
Klockan 12:30 em , Blogger Hasse Elektriker sa...

För det första handlar mitt inlägg om den viktigaste fackliga prinicpen enighet, då är det alltid ett hot när det med såkallade andra fackföreningar öppnar upp för billigare kollektivavtal som hotar utbudskartellen på arbetsmarknaden.

Detta har fackföreningsrörelsen brottats med i alla år, för hundra årsedan så fanns det ett fackförbund som kallade sig för Svenska arbetarförebundet som sade sig vila på kristen grund, men som i själva verket endast hade till uppgift att organisera strejkbrytare och försvaga den fackliga solidariteten. Samma fenomen har vi sett ett antal gånger den senaste tiden med utlänska företag som säger sig ha tecknat kollektivavtal med andra fackförbund som ligger på nivår långt under gängse avtal. Alla dessa attacker är ett led i att försvaga facket.

När det gäller SAC så tycker jag dom även skall berätta för sina medlemmar om deras ideologis förträfflighet, jag har träffat flera männiksor som varit medlemmar i SAC, men som knappast ställer upp på syndikalistiska ideologin, en hel del utav dessa individer röstar t.o.m. borgerligt, nog väl för att det finns likheter mellan nyliberalismen och syndiskalismen, men avsikten är väl inte riktigt densamma eller?

Paragraf 32, arbetsgivarens rätt att leda och fördela säger du att vi borde attackera, det kan jag till viss del hålla med om,men samtidigt måste man vara medveten om vad det får för konskvenser, för det är ju även på det viset om nu arbetskraften skall ha makten över produktionsmedlen så måste man ju även ta ansvar vid sämre tider. Vad får det för konsekvenser på den fackliga solidariteten mellan arbetskraften hos två likvärdiga fabriker som producerar samma varor som efterfrågas på samma marknad?

Tyvärr så anser jag att detta kan leda till att utrota den solidariska lönebildningen och därigenom marknadsanpassa våra kollektivavtal till varje arbetsplats precis så som SAF vill.

 

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida